Stöd forskning som testar nytt cellgift mot cancer!

Cirka 1 400 personer drabbas varje år av den aggressiva bukspottkörtelcancern (Socialstyrelsens statistik från 2019). Mer än 80 % av patienterna uppvisar spridningssjukdom redan när de får diagnosen. Tumörerna är ofta resistenta mot läkemedel och strålning, det är därför ofta ett snabbt förlopp efter diagnos (Regionala Cancercentrum i Samverkan). Mer forskning behövs av att hitta nya behandlingsformer!Cancer- och Allergifonden har gett stöd till forskarna PhD Helen Kaipe, Professor Michael Björnstedt, Adjungerad Professor Urban Arnelo och PhD MD Bengt Fadeel, som alla studerar bukspottkörtelcancer (pankreascancer) men ur olika perspektiv.Runt tumören bildas ett tjockt lager av bindvävceller, cancerrelaterade fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumörcellerna.Helen Kaipe forskar om förståelsen för hur immunceller och fibroblaster interagerar vid bukspottkörtelcancer,Michael Björnstedt forskar på eventuella nya behandlingskoncept med ämnet selen,Urban Arnelo forskar på förbättrad palliativ vård medanBengt Fadeel forskar på nanomedicin för att hitta ett effektivare sätt att behandla cancer i bukspottskörteln.Helen Kaipe ser en stor utmaning i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka immuncellers förmåga att migrera mot tumörcellerna. Hon studerar därför kroppens egna immunförsvar i form av T-celler (som ska döda cancerceller). Tumörer i bukspottskörteln hämmar T-cellers aktivitet och att tumörernas s.k. fibroblaster förhindrar T-celler att ens förflytta sig mot tumörerna. Kaipe vill dels kartlägga T-celler i olika delar av bukspottskörteltumörer, dels studera sammansättning av olika typer av T-celler dessa delar samt även hur tumörvävnaden påverkar inflödet av T-celler till tumörer. Läs mer om Helen Kaipes senaste forskningsprojektet som beviljats stöd här: Hur kan vi hjälpa kroppens immunceller att hitta fram till tumören? - Cancer och AllergifondenMichael Björnstedt forskar på ämnet selen och hur det skapar förändringar i celler. Det är framförallt tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen. I Michaels senaste projekt studeras specifikt patienter med cancer i lever och bukspottkörtelcancer. Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling. Läs mer om det senaste beviljade forskningsprojektet här: Kan selen hjälpa vid cancer i lever och pancreas? - Cancer och AllergifondenUrban Arnelo forskar på förbättrad palliativ behandling för patienter med metastaserad cancer i bukspottkörteln. Idag är den palliativa behandlingen ofta begränsad till cellgiftsbehandling (kemoterapi) medan studier visar att behandling med radiofrekvensablation (RFA) teoretiskt kan resultera i att gallflödet kan förbättras och förlänger/förbättrar överlevnaden jämfört med tillgängliga standardbehandlingar. Läs mer om Urban Arnelos forskningsprojekt här: Palliativ behandling vid cancer i bukspottkörteln - Cancer och AllergifondenBengt Fadeel försöker med hjälp av nanomaterial hitta ett sätt att leverera läkemedel till cancercellerna innanför lagret av bindvävsceller. Med hjälp av nanomaterial hoppas han kunna lägga grunden för nya behandlingsmetoder vid bukspottskörtelcancer. Här kan du läsa mer om Bengt Fadeels forskning: Nanoteknik på gott och ont: fokus på canceruppkomst och behandling - Cancer och Allergifonden

Docent Helen Kaipe och doktoranden Laia Gorchs forskar på hur tumörer i bukspottkörteln kan göras mottagliga för behandling. De vill göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att få kroppens egna immunceller att hitta fram till tumören.Helen och Laia studerar kroppens egna immunförsvar i form av T-celler. Dessa T-celler ska försvara kroppen mot cancer, men vid tumörer i bukspottskörteln hämmas deras aktivitet. Anledningen är att det bildas ett tjockt lager av bindvävceller (cancerassocierade fibroblaster) runt tumörerna som förhindrar att T-celler ens förflyttar sig mot tumörerna. Fibroblasterna förhindrar även kemoterapi.”Tumören svarar inte på cytostatika och då är det enda alternativet en omfattande operation. Tyvärr upptäcks de flesta fall av bukspottkörtelcancer när tumören redan spridit sig till andra organ i kroppen och det är då inte möjligt att operera bort tumören” säger docent Helen Kaipe, vid Karolinska institutet.Målet med Helen Kaipe och Laia Gorchs forskning är att få kroppens egna immunceller att hitta fram till tumören. På sikt kan forskningen leda fram till utveckling av nya typer av immunterapier som kan användas för behandling av bukspottkörtelcancer.Mer pengar till forskning på bukspottkörtelcancer behövs för att rädda fler liv!

Partiklar och kemikalier gör vardagen svår för doftöverkänsliga. Var med och bidra till ett forskningsprojekt som är nära ett botemedel. Projektet undersöker sensorisk hyperreaktivitet SHR) eller doftöverkänslighet som bland annat orsakas av starka dofter från parfymerade produkter, blomdofter, luftföroreningar och cigarettrök. Dofterna triggar igång de så kallade TRP-receptorerna i luftvägarna. Det framkallar symtom hos den drabbade som hosta, snuva, irritation och ibland en känsla av andnöd. Tillståndet blir aldrig livshotande, men besvären kan bli så allvarliga och påfrestande att det påverkar hela vardagen. Idag är det vanligt med kemikalier och partiklar som sprids genom doftsättning i det offentliga rummet. Detta medför ofta en stor oro för de drabbade vars enda lösning kan vara att helt undvika vissa offentliga platser. Chili fungerar som medicinEtt sätt att lindra besvären, med inriktning på kronisk hosta, tycks finnas i capsaicin, det starka ämnet i chili. Framgångarna forskargruppen gjort innebär att en stor grupp människor som tidigare inte haft någon effektiv behandling att tillgå, nu skulle kunna lindra sina besvär. Arbetet med att få capsaicinet godkänt som läkemedel är i gång, bland annat med en ny stor studie, men det väntas ta tid innan det kan vara ute på marknaden. – Stödet från fonden har varit helt avgörande för min forskning, berättar professor Eva Millqvist som leder projektet, i en intervju med Cancer- och Allergifonden. Var med och stöd forskning som gör skillnad för personer som lider av doftöverkänslighet!

Alla barn vill leka och ha kul! Men en cancersjukdom gör barn infektionskänsliga och möjligheten att vistas utomhus blir mycket begränsad. Vardagen blir inte som förr och den mesta av tiden måste spenderas inomhus. Vi hjälper hjälpa dessa barn med nya roliga leksaker och spel som kan göra att vardagen känns lite lättare! En cancerdiagnos drabbar hela familjen. För de familjer som söker stöd hos oss har sjukvårdskostnaderna och de inkomstbortfall som skapas när en förälder behöver vara hemma med barnet skapat en svår ekonomisk situation. Många beskriver att det inte finns pengar över till att hitta på något roligt för barnen. Tillsammans kan vi göra vardagen roligare för dessa barn! Om 50 personer ger 200 kr var samlar vi in 10.000 kr. Då får tre barnfamiljer sysselsättningsmaterial som t.ex. leksaker, böcker, dataspel eller en cykel. Hjälp oss att i vårt nästa bidragsmöte bistå dessa familjer med en lite roligare tillvaro under en svår och jobbig tid!

Att fästingar kan sprida TBE eller Borrelia känner de flesta till. Ny forskning visar att fästingbett kan leda till köttallergi. Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, forskar kring detta. En forskning som Cancer- och Allergifonden har stöttat under många år.Det är inte alla som blir allergiska efter fästingbett. Marianne van Hage och andra forskare inom området försöker utröna vad det är som avgör vilka som utvecklar köttallergi. De kan se attpersoner med blodgrupp B och AB inte drabbas i lika hög grad.”Vi är mycket intresserade av mekanismerna bakom sjukdomen. Det måste finnas någon ytterligare orsak som vi i dagsläget inte känner till”, säger Marianne van Hage, professor i kliniskimmunologi vid Karolinska institutet.Mer pengar till forskningen behövs för att Marianne van Hage ska fortsätta att försöka lösa köttallergins gåta. Hjälp oss genom en gåva.

Nu närmar vi oss våren, vilket kan vara förknippat med plåga för de som lider av pollenallergi. Visste du att 40 procent av svenskarna besväras av någon form av allergisjukdom? Trenden tyder dessutom på att antalet drabbade kommer att öka. Med mer forskning på allergier – varför de uppstår och hur de kan motverkas och behandlas – kan fler människor leva ett besvärsfritt liv. Tack vare generösa medmänniskors gåvor kunde Cancer- och Allergifonden dela ut 1,8 miljoner kronor till sex forskningsprojekt kopplade till allergier under 2021. Läs om dem här: https://cancerochallergifonden.se/forskning/allergiforskning/”Det unika med Cancer- och Allergifondens forskningsstöd är det patientnära fokuset, samt att vi gärna stöder forskningsprojekt från start”, säger Mikael Björnstedt, professor i Patologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare i Cancer- och Allergifonden.Tänk om allergier bara kunde upphöra. Med mer forskning kanske de i alla fall går att förebygga eller behandla. Delta i kampen mot allergi genom att ge en gåva. Du hjälper då människor till ett friskare liv. Tillsammans kan vi göra skillnad för framtiden genom att stärka forskningen.

Professor Mikael Björnstedt vid Karolinska institutet har forskat på det icke-metalliska grundämnet selen i många år. Flera organ (bland annat sköldkörteln) är beroende av selen. Det finns i naturen och i låga doser, via födan eller kosttillskott, fungerar selen som en antioxidant. I riktigt höga doser däremot, fungerar selen som en spårbar pro-oxidant som kan orsaka ”oxidativ stress” och orsakar celldöd i elakartade tumörceller samt hämmar tumörcellers tillväxt. Selen kan då utnyttjas som ett potentiellt framgångsrikt cancerläkemedel.Det finns stora mängder av tidigare forskning på bland annat odlade celler som visar att selen kan slå mot tumörceller, medan klinisk forskning på människor är någonting väldigt nytt. Detta är något som Mikael Björnstedts forskningsgrupp genomför. Och var först med.Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling: att selen ska kunna användas i framtiden som behandling med färre biverkningar än cellgifter och mot olika typer av cancer!Nu studerar Mikael Björnstedt cancer i lever och pankreas. Det är cancerformer med mycket dålig prognos. Dessa tumörformer är resistenta mot vanliga cellgifter och nya kostsamma så kallade målsökande läkemedel ger ingen eller endast en mycket begränsad effekt. Det är framförallt de tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen.Mikael har kommit långt med sina studier varför en implementering i sjukvården inte är väldigt långt borta förutsatt att de får resurser och kan genomföra sina studier.Mikael Björnstedts forskningsprojekt är den första grupp som genomfört en så kallad fas-1 studie på patienter i kliniska studier (utöver studier i labb). Om behandlingarna med selen visar samma effektivitet som i de experimentella laboratoriemodellerna så innebär detta en mycket stor framgång för hela onkologin.Att göra patientstudier på ett grundämne utan inblandning av läkemedelsbolag är kostsamt och vi är stolta att ha varit först med att stödja selen-forskningen ledd av professor Mikael Björnstedt vid Karolinska Institutet. Selen är billigt, har låg toxicitet och kan ges och distribueras på ett smidigt sätt. Selen ger inte heller någon negativ miljöpåverkan vilket kan ses med en lång rad läkemedel.Var med och stöd ett helt nytt behandlingskoncept och bota en växande grupp patienter som idag står utan möjlighet till behandling! Varje krona räknas.Cancer- och Allergifonden delade totalt ut 5 miljoner kronor under 2021 till patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Det är en ökning med nästan 2 miljoner från 2020 då totalt 3,1 miljoner kronor delades ut. Forskningen vi stöder är patientnära – vilket innebär att den till skillnad från grundforskning ska kunna göra nytta för sjukdomsdrabbade i närtid. Som en grundpolicy har vi att våra forskningsmedel inte ska användas till regelrätta djurförsök.