Diabeteskampen

Att ha diabetes är en kamp. Mot klockan, mot tröttheten, mot rädslan för komplikationer och följdsjukdomar. Mot omvärldens fördomar och okunskap.

Att ha diabetes är en kamp. För livet. För att orka, och att orka vilja. För att varje dag förmå sig själv att stå rak i ryggen för den man är, och för den man vill vara. I diabeteskampen enas alla som drabbas av diabetes. Inte bara den som är sjuk utan var och en som berörs.

Tillsammans vänder vi fördomar till insikter

och orättvisor till självklara rättigheter.

4 av 10 personer med diabetes har, eller har haft, behov av psykosocialt stöd och 60 procent av de med behov just nu uppger att de inte får det stöd de behöver av sin vårdgivare. Detta visar en ny undersökning bland drygt 3 400 av Diabetesförbundets medlemmar. Behovet för hjälp är dessutom dubbelt så stort bland unga personer med diabetes.

I värsta fall påverkar avsaknaden av psykosocialt stöd även den fysiska hälsan. Personer med diabetes som inte mår bra har mycket svårare att klara av sin egenvård, och det kan få stora konsekvenser, till och med livshotande.

– Tyvärr bekräftar resultaten det som vi vetat länge. Diabetesvården i Sverige har en lång väg att gå när det gäller att hantera den mentala och känslomässiga biten av tillvaron med en kronisk sjukdom. Det är hög tid att vi pratar om detta och får till en förändring, det handlar om människors livskvalitet och hälsa, säger Björn Ehlin, ordförande i Diabetesförbundet

Diabetesförbundet har genomfört en undersökning bland sina medlemmar om hur de upplever tillgången till psykosocialt stöd inom diabetesvården. Siffrorna visar ett oroväckande stort behov bland personer med diabetes som inte tillgodoses.

– Vi vet sen tidigare att behovet är störst bland unga vuxna. Detta bekräftas i vår undersökning. Här uppger 40 procent i åldersspannet 18–30 år att de har behov av psykosocialt stöd idag. Det är en dubbel så stor andel som i gruppen som helhet, och något som bör tas på stort allvar, säger Björn Ehlin.

I Diabetesförbundets undersökning bland medlemmar som lever med diabetes ställs även frågan i vilken utsträckning vårdgivare uppmärksammar behovet av psykosocialt stöd, och om ett sådant finns att tillgå på diabetesmottagningarna runt om i Sverige.Drygt 1 av 3 i undersökningen (36 procent) svarar att vårdgivarna inte alls uppmärksammar det behov av stöd som kan uppstå i livet med diabetes.

Samtidigt är informationsglappet runt tillgången till psykosocialt stöd i vården stort, 2 av 3 kan inte svara på om detta finns på deras diabetesmottagning. Här behöver både patienter och vården bli bättre på att prata med varandra.

– Detta duger inte. Vi ska bli bättre på att få medlemmarna att efterfråga stöd om de behöver det, och samtidigt måste informationsglappet i diabetesvården minska, säger Björn Ehlin.

Diabetesförbundet har följande förslag till att utveckla det psykosociala stödet i diabetesvården:

- Öka forskningen kring psykisk ohälsa för personer med diabetes

- Öka tillgången för psykosocialt stöd för personer med diabetes

- Införa nationellt mätbara värden för den psykosociala hälsan hos personer med diabetes

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes med webbenkät som skickades ut till totalt 7 993 medlemmar i Diabetesförbundet som är registrerade med epost, och som när de blev medlemmar har uppgett att de har antingen typ1- eller typ2-diabetes. Frågeformuläret skickades ut torsdagen den 7 oktober och enkäten stängdes torsdagen den 21 oktober år 2021. Två påminnelser gick ut under denna period. 3 481 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens i undersökningen på 43,6 procent.

Undersökningen i korthet

- 4 av 10 personer med diabetes antingen har, eller har haft, behov av psykosocialt stöd som exempelvis hjälp från kurator, psykolog eller personer med motsvarande kompetenser

- 4 av 10 personer i åldersspannet 18–30 år har behov av psykosocialt stöd i dag. Det är en dubbel så stor andel som i gruppen som helhet

- 6 av 10, i gruppen som uppger att de har behov psykosocialt stöd i dag, har inte fått detta stöd av sin vårdgivare

- 1 av 3 svarar att vårdgivarna inte alls uppmärksammar det behov av psykosocialt stöd som kan uppstå i livet med diabetes

- 2 av 3 av de tillfrågade kan inte svara på om det finns en kurator, psykolog eller personer med motsvarande kompetenser på diabetesmottagningen