En BH som ökar välbefinnandet för en kvinna som överlevt bröstcancer!

Var med och hjälp 10 personer som har fått cancerdiagnos att ha råd med sina läkarbesök. Det finns människor i Sverige som inte har råd med alla utgifter som uppstår vid en cancerbehandling. De flesta blir förvånade när vi berättar det. Men sorgligt nog kommer de flesta ansökningar vi får in varje vecka från personer som på grund av sin cancerdiagnos fått sin ekonomi körd i botten. Pensionärer som redan har en begränsad ekonomi tvingas vända på varje krona för att kunna betala det nödvändigaste. Familjer med barn får knappa resurser och möjligheter att ha råd med aktiviteter utöver det vanliga. Många personer som lever ensamma upplever att de är isolerade eftersom deras hälsa i kombination med dålig ekonomi begränsar deras sociala liv.Vi har pratat med Anders som fick hjälp från fonden i våras. Han beskriver hur svårt det var att få ekonomin att gå ihop när han blev sjuk.I och med att Anders blev sjukskriven har hans enda inkomst varit sjukpenningen. Anders beskriver att omkostnaderna som uppstår på grund av sjukdomen gör att ekonomin blir ansträngd. – Det har varit en ständig ekonomisk stress, kostnaderna för sjukdomen gör att budgeten inte går ihop, innan sjukdomen var jag en normal heltidsarbetande person som arbetade inom sjukvården, säger han. Kostnaden för ett frikort är 1.100 därefter är det ingen kostnad för läkarvården under ett år. Var med och hjälp dessa människor att ha råd med sina läkarbesök. Samlar vi tillsammans in 11 000 kronor kan vi hjälpa 10 cancerdrabbade personer med ett frikort i ett år. Tack för att du gör skillnad!

Cirka 1 400 personer drabbas varje år av den aggressiva bukspottkörtelcancern (Socialstyrelsens statistik från 2019). Mer än 80 % av patienterna uppvisar spridningssjukdom redan när de får diagnosen. Tumörerna är ofta resistenta mot läkemedel och strålning, det är därför ofta ett snabbt förlopp efter diagnos (Regionala Cancercentrum i Samverkan). Mer forskning behövs av att hitta nya behandlingsformer!Cancer- och Allergifonden har gett stöd till forskarna PhD Helen Kaipe, Professor Michael Björnstedt, Adjungerad Professor Urban Arnelo och PhD MD Bengt Fadeel, som alla studerar bukspottkörtelcancer (pankreascancer) men ur olika perspektiv.Runt tumören bildas ett tjockt lager av bindvävceller, cancerrelaterade fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumörcellerna.Helen Kaipe forskar om förståelsen för hur immunceller och fibroblaster interagerar vid bukspottkörtelcancer,Michael Björnstedt forskar på eventuella nya behandlingskoncept med ämnet selen,Urban Arnelo forskar på förbättrad palliativ vård medanBengt Fadeel forskar på nanomedicin för att hitta ett effektivare sätt att behandla cancer i bukspottskörteln.Helen Kaipe ser en stor utmaning i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka immuncellers förmåga att migrera mot tumörcellerna. Hon studerar därför kroppens egna immunförsvar i form av T-celler (som ska döda cancerceller). Tumörer i bukspottskörteln hämmar T-cellers aktivitet och att tumörernas s.k. fibroblaster förhindrar T-celler att ens förflytta sig mot tumörerna. Kaipe vill dels kartlägga T-celler i olika delar av bukspottskörteltumörer, dels studera sammansättning av olika typer av T-celler dessa delar samt även hur tumörvävnaden påverkar inflödet av T-celler till tumörer. Läs mer om Helen Kaipes senaste forskningsprojektet som beviljats stöd här: Hur kan vi hjälpa kroppens immunceller att hitta fram till tumören? - Cancer och AllergifondenMichael Björnstedt forskar på ämnet selen och hur det skapar förändringar i celler. Det är framförallt tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen. I Michaels senaste projekt studeras specifikt patienter med cancer i lever och bukspottkörtelcancer. Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling. Läs mer om det senaste beviljade forskningsprojektet här: Kan selen hjälpa vid cancer i lever och pancreas? - Cancer och AllergifondenUrban Arnelo forskar på förbättrad palliativ behandling för patienter med metastaserad cancer i bukspottkörteln. Idag är den palliativa behandlingen ofta begränsad till cellgiftsbehandling (kemoterapi) medan studier visar att behandling med radiofrekvensablation (RFA) teoretiskt kan resultera i att gallflödet kan förbättras och förlänger/förbättrar överlevnaden jämfört med tillgängliga standardbehandlingar. Läs mer om Urban Arnelos forskningsprojekt här: Palliativ behandling vid cancer i bukspottkörteln - Cancer och AllergifondenBengt Fadeel försöker med hjälp av nanomaterial hitta ett sätt att leverera läkemedel till cancercellerna innanför lagret av bindvävsceller. Med hjälp av nanomaterial hoppas han kunna lägga grunden för nya behandlingsmetoder vid bukspottskörtelcancer. Här kan du läsa mer om Bengt Fadeels forskning: Nanoteknik på gott och ont: fokus på canceruppkomst och behandling - Cancer och Allergifonden