Mer forskning behövs på cancer i bukspottkörteln!

Docent Helen Kaipe och doktoranden Laia Gorchs forskar på hur tumörer i bukspottkörteln kan göras mottagliga för behandling. De vill göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att få kroppens egna immunceller att hitta fram till tumören.Helen och Laia studerar kroppens egna immunförsvar i form av T-celler. Dessa T-celler ska försvara kroppen mot cancer, men vid tumörer i bukspottskörteln hämmas deras aktivitet. Anledningen är att det bildas ett tjockt lager av bindvävceller (cancerassocierade fibroblaster) runt tumörerna som förhindrar att T-celler ens förflyttar sig mot tumörerna. Fibroblasterna förhindrar även kemoterapi.”Tumören svarar inte på cytostatika och då är det enda alternativet en omfattande operation. Tyvärr upptäcks de flesta fall av bukspottkörtelcancer när tumören redan spridit sig till andra organ i kroppen och det är då inte möjligt att operera bort tumören” säger docent Helen Kaipe, vid Karolinska institutet.Målet med Helen Kaipe och Laia Gorchs forskning är att få kroppens egna immunceller att hitta fram till tumören. På sikt kan forskningen leda fram till utveckling av nya typer av immunterapier som kan användas för behandling av bukspottkörtelcancer.Mer pengar till forskning på bukspottkörtelcancer behövs för att rädda fler liv!

Cirka 1 400 personer drabbas varje år av den aggressiva bukspottkörtelcancern (Socialstyrelsens statistik från 2019). Mer än 80 % av patienterna uppvisar spridningssjukdom redan när de får diagnosen. Tumörerna är ofta resistenta mot läkemedel och strålning, det är därför ofta ett snabbt förlopp efter diagnos (Regionala Cancercentrum i Samverkan). Mer forskning behövs av att hitta nya behandlingsformer!Cancer- och Allergifonden har gett stöd till forskarna PhD Helen Kaipe, Professor Michael Björnstedt, Adjungerad Professor Urban Arnelo och PhD MD Bengt Fadeel, som alla studerar bukspottkörtelcancer (pankreascancer) men ur olika perspektiv.Runt tumören bildas ett tjockt lager av bindvävceller, cancerrelaterade fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumörcellerna.Helen Kaipe forskar om förståelsen för hur immunceller och fibroblaster interagerar vid bukspottkörtelcancer,Michael Björnstedt forskar på eventuella nya behandlingskoncept med ämnet selen,Urban Arnelo forskar på förbättrad palliativ vård medanBengt Fadeel forskar på nanomedicin för att hitta ett effektivare sätt att behandla cancer i bukspottskörteln.Helen Kaipe ser en stor utmaning i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka immuncellers förmåga att migrera mot tumörcellerna. Hon studerar därför kroppens egna immunförsvar i form av T-celler (som ska döda cancerceller). Tumörer i bukspottskörteln hämmar T-cellers aktivitet och att tumörernas s.k. fibroblaster förhindrar T-celler att ens förflytta sig mot tumörerna. Kaipe vill dels kartlägga T-celler i olika delar av bukspottskörteltumörer, dels studera sammansättning av olika typer av T-celler dessa delar samt även hur tumörvävnaden påverkar inflödet av T-celler till tumörer. Läs mer om Helen Kaipes senaste forskningsprojektet som beviljats stöd här: Hur kan vi hjälpa kroppens immunceller att hitta fram till tumören? - Cancer och AllergifondenMichael Björnstedt forskar på ämnet selen och hur det skapar förändringar i celler. Det är framförallt tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen. I Michaels senaste projekt studeras specifikt patienter med cancer i lever och bukspottkörtelcancer. Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling. Läs mer om det senaste beviljade forskningsprojektet här: Kan selen hjälpa vid cancer i lever och pancreas? - Cancer och AllergifondenUrban Arnelo forskar på förbättrad palliativ behandling för patienter med metastaserad cancer i bukspottkörteln. Idag är den palliativa behandlingen ofta begränsad till cellgiftsbehandling (kemoterapi) medan studier visar att behandling med radiofrekvensablation (RFA) teoretiskt kan resultera i att gallflödet kan förbättras och förlänger/förbättrar överlevnaden jämfört med tillgängliga standardbehandlingar. Läs mer om Urban Arnelos forskningsprojekt här: Palliativ behandling vid cancer i bukspottkörteln - Cancer och AllergifondenBengt Fadeel försöker med hjälp av nanomaterial hitta ett sätt att leverera läkemedel till cancercellerna innanför lagret av bindvävsceller. Med hjälp av nanomaterial hoppas han kunna lägga grunden för nya behandlingsmetoder vid bukspottskörtelcancer. Här kan du läsa mer om Bengt Fadeels forskning: Nanoteknik på gott och ont: fokus på canceruppkomst och behandling - Cancer och Allergifonden

Var med och hjälp 5 personer som har fått sin cancerdiagnos att ha råd med sina mediciner. Det finns människor i Sverige som inte har råd med sin medicin. De flesta blir förvånade när vi berättar det. Men sorgligt nog kommer de flesta ansökningar vi får in varje vecka från personer som på grund av sin cancerdiagnos fått sin ekonomi körd i botten. De kan inte längre arbeta, läkarbesöken är många och medicinerna är dyra. Pensionärer som redan har en begränsad ekonomi tvingas vända på varje krona för att kunna betala det nödvändigaste. Familjer med barn får knappa resurser och möjligheter att ha råd med aktiviteter utöver det vanliga. Många personer som lever ensamma upplever att de är isolerade eftersom deras hälsa i kombination med dålig ekonomi begränsar deras sociala liv. Ett utdrag från en intervju med Malin, kurator, som berättar: Utöver den fysiska och psykiska påfrestningen som det innebär att vara allvarligt sjuk beskriver många som Malin träffar även en ekonomisk utsatthet. För att nå högkostnadsskydd för mediciner behöver den sjukdomsdrabbade ha lagt ut 2250 kronor. För en person med begränsad ekonomi kan bara några hundralappar göra stor skillnad. Pensionärer, ensamstående föräldrar och arbetslösa är grupper som är extra utsatta. – Vissa avstår helt från att hämta ut sin medicin. Det är förfärligt. Sjukdom kostar extremt mycket pengar, säger Malin. Bli deras hjälte och hjälp oss att i vårt nästa bidragsmöte få möjlighet att hjälpa 5 personer att ha råd med sina mediciner! Hjälp oss att hjälpa de sjukdomsdrabbade med mediciner, din gåva gör skillnad!

Hjälp en kvinna som besegrat bröstcancer till ett bättre välbefinnande genom en specialbehå. Bröstcancer innebär en tuff period, både under behandlingen men också efter. En protesbehå kostar 500 kr och kan hjälpa kvinnan att inte ständigt bli påmind som cancern. Kvinnor som överlever bröstcancer kämpar ofta för att återfå sitt psykiska och fysiska välbefinnande efter allt de gått igenom. Vi vill hjälpa dem en bit på vägen så att de kan hitta tillbaka till sitt tidigare liv och vardag . En bra protesbehå kan hjälpa kvinnan att inte ständigt blir påmind av cancern. Den är bekväm och ger bra stöd samtidigt som den underlättar att återfå livskraft och styrka. Att hjälpa en kvinna till bättre livskvalitet och självkänsla genom en specialbehå kostar 500 kronor. För 5000 kronor kan vi tillsammans hjälpa 10 kvinnor som besegrat bröstcancer att ha råd med en specialbehå. Stort tack för att du gör skillnad för dessa kvinnor!

Var med och hjälp 10 personer som har fått cancerdiagnos att ha råd med sina läkarbesök. Det finns människor i Sverige som inte har råd med alla utgifter som uppstår vid en cancerbehandling. De flesta blir förvånade när vi berättar det. Men sorgligt nog kommer de flesta ansökningar vi får in varje vecka från personer som på grund av sin cancerdiagnos fått sin ekonomi körd i botten. Pensionärer som redan har en begränsad ekonomi tvingas vända på varje krona för att kunna betala det nödvändigaste. Familjer med barn får knappa resurser och möjligheter att ha råd med aktiviteter utöver det vanliga. Många personer som lever ensamma upplever att de är isolerade eftersom deras hälsa i kombination med dålig ekonomi begränsar deras sociala liv.Vi har pratat med Anders som fick hjälp från fonden i våras. Han beskriver hur svårt det var att få ekonomin att gå ihop när han blev sjuk.I och med att Anders blev sjukskriven har hans enda inkomst varit sjukpenningen. Anders beskriver att omkostnaderna som uppstår på grund av sjukdomen gör att ekonomin blir ansträngd. – Det har varit en ständig ekonomisk stress, kostnaderna för sjukdomen gör att budgeten inte går ihop, innan sjukdomen var jag en normal heltidsarbetande person som arbetade inom sjukvården, säger han. Kostnaden för ett frikort är 1.100 därefter är det ingen kostnad för läkarvården under ett år. Var med och hjälp dessa människor att ha råd med sina läkarbesök. Samlar vi tillsammans in 11 000 kronor kan vi hjälpa 10 cancerdrabbade personer med ett frikort i ett år. Tack för att du gör skillnad!

Nu närmar vi oss våren, vilket kan vara förknippat med plåga för de som lider av pollenallergi. Visste du att 40 procent av svenskarna besväras av någon form av allergisjukdom? Trenden tyder dessutom på att antalet drabbade kommer att öka. Med mer forskning på allergier – varför de uppstår och hur de kan motverkas och behandlas – kan fler människor leva ett besvärsfritt liv. Tack vare generösa medmänniskors gåvor kunde Cancer- och Allergifonden dela ut 1,8 miljoner kronor till sex forskningsprojekt kopplade till allergier under 2021. Läs om dem här: https://cancerochallergifonden.se/forskning/allergiforskning/”Det unika med Cancer- och Allergifondens forskningsstöd är det patientnära fokuset, samt att vi gärna stöder forskningsprojekt från start”, säger Mikael Björnstedt, professor i Patologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare i Cancer- och Allergifonden.Tänk om allergier bara kunde upphöra. Med mer forskning kanske de i alla fall går att förebygga eller behandla. Delta i kampen mot allergi genom att ge en gåva. Du hjälper då människor till ett friskare liv. Tillsammans kan vi göra skillnad för framtiden genom att stärka forskningen.

Professor Mikael Björnstedt vid Karolinska institutet har forskat på det icke-metalliska grundämnet selen i många år. Flera organ (bland annat sköldkörteln) är beroende av selen. Det finns i naturen och i låga doser, via födan eller kosttillskott, fungerar selen som en antioxidant. I riktigt höga doser däremot, fungerar selen som en spårbar pro-oxidant som kan orsaka ”oxidativ stress” och orsakar celldöd i elakartade tumörceller samt hämmar tumörcellers tillväxt. Selen kan då utnyttjas som ett potentiellt framgångsrikt cancerläkemedel.Det finns stora mängder av tidigare forskning på bland annat odlade celler som visar att selen kan slå mot tumörceller, medan klinisk forskning på människor är någonting väldigt nytt. Detta är något som Mikael Björnstedts forskningsgrupp genomför. Och var först med.Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling: att selen ska kunna användas i framtiden som behandling med färre biverkningar än cellgifter och mot olika typer av cancer!Nu studerar Mikael Björnstedt cancer i lever och pankreas. Det är cancerformer med mycket dålig prognos. Dessa tumörformer är resistenta mot vanliga cellgifter och nya kostsamma så kallade målsökande läkemedel ger ingen eller endast en mycket begränsad effekt. Det är framförallt de tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen.Mikael har kommit långt med sina studier varför en implementering i sjukvården inte är väldigt långt borta förutsatt att de får resurser och kan genomföra sina studier.Mikael Björnstedts forskningsprojekt är den första grupp som genomfört en så kallad fas-1 studie på patienter i kliniska studier (utöver studier i labb). Om behandlingarna med selen visar samma effektivitet som i de experimentella laboratoriemodellerna så innebär detta en mycket stor framgång för hela onkologin.Att göra patientstudier på ett grundämne utan inblandning av läkemedelsbolag är kostsamt och vi är stolta att ha varit först med att stödja selen-forskningen ledd av professor Mikael Björnstedt vid Karolinska Institutet. Selen är billigt, har låg toxicitet och kan ges och distribueras på ett smidigt sätt. Selen ger inte heller någon negativ miljöpåverkan vilket kan ses med en lång rad läkemedel.Var med och stöd ett helt nytt behandlingskoncept och bota en växande grupp patienter som idag står utan möjlighet till behandling! Varje krona räknas.Cancer- och Allergifonden delade totalt ut 5 miljoner kronor under 2021 till patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Det är en ökning med nästan 2 miljoner från 2020 då totalt 3,1 miljoner kronor delades ut. Forskningen vi stöder är patientnära – vilket innebär att den till skillnad från grundforskning ska kunna göra nytta för sjukdomsdrabbade i närtid. Som en grundpolicy har vi att våra forskningsmedel inte ska användas till regelrätta djurförsök.